Ejacobsson

Denna sommaren har varit den bästa och den värsta jag har varit med om.
Jag och Josefin drog ner på Peace and Love en vecka, träffade skönare människor och svettades i ett på tok för litet tält! Bodde även granne med Ryan Dunn på campingen, sinnes!
    Jag har varit på galna upptåg med Hans och bispenpöjkan, blivit tvingad till att åka någon läskig batman åkgrej på Sundsvalls gatufest och haft fina grillkvällar med dom som betyder allra mest.
     Gick på stråket med Josefin två dagar och ena dagen så fick vi fint sällskap av Stefan. Josefin tyckte att det va svin kul att springa och hoppa i alla vattenpölar på vägen ner, alla tre såg ut som en blötkatt innan vi ens va halvvägs.
       Jag har solat och badat med Isabelle och snackat en massa om allt och ingenting. 
 Jag har varit uppe hos pappa i två veckor och har hjälpt farmor att flytta. (Hon flyttade från solna till Piteå)

Denna sommaren har varit så sjukt jävla underbar, alla nya människor och allt som har hänt. Det är först nu som jag verkligen kan luta mig tillbaka och se på dom fina stunderna.

Det enda som jag ångrar är att jag sårade den som står mig närmast och den vänskapen som betyder mest rasade samman och byggstenarna krossades. Det kommer aldrig bli samma sak, hur mycket jag än vill det. Men jag klassar fortfarande dig som en utav mina närmaste. Du betyder fortfarande galet mycket för mig. Men det kanske är bäst så här?


Jag står nu redo inför att börja mitt sista år i gymnasiet, jag klarade det! Jag har haft mina upp och ner gångar. Hela skiten har varit som en enda bergochdal-bana, men den 31/8 så kommer jag till Pc och på börjar mitt sista år. Bitterljuv känsla, vad fan kommer sen? Efter skolan? Framtiden skrämmer mig, jag vet fortfarande inte vad jag vill, vem jag är eller vem jag vill vara. Jag tar det här sista året och börjar att pussla på den som jag kommer vara i resten av mitt liv.

Peace!